Browsed by
Månad: maj 2017

När man hellre vill odla än att jobba. 

När man hellre vill odla än att jobba. 

Våren har verkligen dragit ut på din ankomst. Jag har massor av plantor som ska ut och potatis som ska sättas. Ska bli otroligt skönt med långhelg så jag får tid till att ordna det som ordnas ska. Jag var och besökte den lokala bonden för att få tag på halm för täckodlingen. Så nu har jag allt jag behöver. Det blir första året jag sätter mycket potatis. Ska bli spännande och se hur mycket avkastning man får då jag även ska täckodla den. Har inte haft möjlighet att ordna land så det blir potatis direkt på backen utan att gräva. Lite nervöst är det allt. Nu vill jag bara hem och prova. Men just nu är jag inlåst i en källarlokal och bakar kakor med barn. Visst, det är okej. Men det spritter i hela kroppen. Jag vill odla nu! 

Slösar vi pengar?

Slösar vi pengar?

Jag har funderat fram och tillbaka hur mycket jag och E skulle kunna gå ner i lönearbete. Att gå ner i arbetstid frigöra ju massor av fritid som man kan lägga på det man vill. Men självklart är det inte möjligt att gå ner hur mycket som helst. I dagsläget verkar det som om vi kan gå ner till ca 80% båda två. Eller 80% och 60%. Drömmen är ju att jobba 50-60% båda två. Men det är inte möjligt i dagsläget. Men vad skulle vi behöva göra för att komma dit är frågan. Det första är att se till att betala av vår del av Björkhäll. Om vi skulle jobba heltid och verkligen spara allt som går kan vi lösa det på 3-5 år. Men ingen av oss är direkt sugna på att göra på detta sätt. Varför inte? Vi är båda överens om att vi vill ha mer tid för varandra nu. För att ta hand om vårt förhållande, fritiden och gården. Att bränna ut sig är inte ett alternativ. Jag har inte kommit fram till riktigt än hur vi ska lägga upp det här med det ekonomiska. Lönarbetets inkomster ska ju precis det vi behöver och samtidigt kan amortera av lånet så sånabbt som möjligt. Vad man behöver är ju individuellt, men om man ser det ur ett leva-enkelt-perspektiv. Jag vill äga Björkhäll, att vara lånefri är viktigt för oss båda. Sen vill vi gärna ha en buffert i fall det skulle hända något. Om vi skulle bli sjuka eller om vi behöver laga något sort på gården. Så hur löser man dessa komplexa frågor. Jag vet inte. Kanske behöver man göra klart för sig själv vad man behöver och inte behöver här i livet. Framför allt vad man inte behöver.

Igår började jag med ett experiment för att stämma av mig själv. Något som både är otroligt skrämmande men ändå nyttigt. Jag har börjat skriva kassabok. Så jag har skrivit ner alla utgifter sedan förra lönen fram till idag och tänker göra det till slutet av månaden. Då får jag faktiskt svart på vitt vilka olika köp jag gör. Både jag och E tycker att vi inte köper några onödiga saker. Vi tycker att vi har bra koll på allt vi handlar. Vi köper nästan aldrig något nytt till oss själva. Jag tycker inte om konsumtions-idén och tänker alltid flera gånger innan jag köper grejer. Ja, vi har koll på att vi inte köper nya prylar, kläder mm. Vi är inte intresserade av sånt. Men alla andra utgifter då? Hur bra koll har vi egentligen på dessa?

I mitt experiment har jag redan hittat lite olika mönster. Till exempel så handlar vi oftast mat sporadiskt. När något är slut går vi till affären och köper smör, ost och sen dimper det ner något oplanerat. Detta gör att tillexempel matposten verkar vara större än vad vi trott. Vi lägger ju alltid undan en viss summa som vi tror att vi köper mat för. Men nu när man ser alla dessa småinköp så blir det mer än vi fatsikt trott. Här finns det hundralappar att spara in på! En annan sak som jag kan se är att vi har ganska dyra telefonabonnemang. Det är nog något jag kommer se över. Ingen av oss har någon avbetalning på telefonen men ändå blir det ganska dyrt varje månad.

Det är som sagt lite läskigt men nyttigt att föra detaljerad kassabok på varendaste lilla krona man lagt ut. Jag tror att det är först nu jag verkligen kan se hur vi ska kunna spara in på utgifterna och genom detta se möjligheterna att kunna gå ner mer i tjänst. För handen på hjärtat, vi har faktiskt råd att gå ner i arbetstid (om man vill) om man slutar med onödiga inköp.

 

/ Johanna

Med jord under naglarna

Med jord under naglarna

Innan jag börjar skriva om dagens eskapader måste jag meddela er att jag från och med idag, med hjälp av min smarta telefon (Jo jag har visst en sådan) skaffat mig en app som gör att jag kan skriva blogginlägg direkt från telefonen. Det är ganska smidigt då jag ofta fotar med den. Jag har en passion att fota med systemkamera men känner att det också blir en press att ta ”snygga” välkomponerade bilder då. Kanske jag kan lägga upp lite mer spontana inlägg med hjälp av den smarta telefonen.

Vilken underbar dag jag har haft idag! Varje millimeter av min kropp värker och jag är helt dammig. Började med att sätta ner några nya plantor jag köpt från plantagen. Fick ett presentkort där när jag fyllde år. Så nu finns det riddarsporre, höstflox, lavendel och gråtimjan i rabatten vid ladan. Hoppas den kombinationen blir bra. Jag anlade också en ny rabatt vid ladan där det växer en fin klematis. Lade massa sten runt om och satte även ner en ny bondpion. Det finns så enorme mycket sten här på gården så jag skulle kunna mura en mindre riddarborg. Efter det gick jag också lös på en annan rabatt vid huset som behövde grävs om och även den fick vacker sten runt sig. Ni förstår kanske nu varför jag är trött? Nu låter det som att jag är en otroligt driven person men idag har jag haft så galet med energi. Det kanske beror på att jobbveckan var lite kortare och att det hänt massa bra saker som jag inte kan avslöja riktigt än. 

Jag och E byggde också en tillfällig trappa av lastpallar upp till farstun idag också. Efter detta tilltag var jag helt slut. Nu är set dags att vila, dricka en öl och njuta av att dagen varit så fruktansvärt glad och energirik. 

Emil och katten Seto var också med ute
Grävde bort jord för att ställa dit pallar till en tillfällig trappa.
Kryddland
Lilla rabatten framför huset. Här ska det bli kryddor.
Chili är också med och hjälper till.
En liten selfie för det ska man väl ha på en blogg? 😉

Prestationsångest och tillbaka på banan igen!

Prestationsångest och tillbaka på banan igen!

Hej

Jag har haft väldigt svårt att motivera mig själv till att skriva på bloggen de senaste månaderna. Det är inte det att jag inte gillar att skriva här eller att jag inte gillar att dela med mig av vår resa på Björkhäll. Jag har försökt analysera vad mitt hinder varit. Jag vet inte säkert, men det kan bero på någon form av prestationsångest. Det finns mycket jag vill berätta om och mycket jag vill visa. Jag är ingen van bloggare och Björkhäll är inte någon idylliskt drömtorp där allt är perfekt. När jag läst flera bloggar i samma tema och där ser allt så perfekt ut. Vita drömska bilder på vackra gamla torpkök och fluffiga spetstyger. Jag menar inte att Björkhäll inte är pittoreskt och vackert. Men Björkhäll-livet är inte ett fluffigt moln. Inte än i alla fall.

Vintern har varit lång. Eftersom vi fortfarande är i renoveringsstadiet kan man säga att vi lever i byggkaos. Efter att vi rivit ut hela grunden förra sommaren så har vi ännu inte varmt vatten inne. Golven är fortfarande inte lagda och badrummet finns inte. Vi har gjort precis så man inte ska göra. Renoverar allt på en och samma gång. Vi hade inte mycket till val när hela grunden revs ut.

Jag trivs trots byggkaos, kallvatten och utedass så otroligt bra. Jag har nog aldrig känt mig så hemma någonstans i hela mitt liv. Min Björkhäll-familj är helt fantastisk och jag tror inte jag kunna gjort det här utan dem.

Livet känns lättare nu när våren äntligen är här. Det är fantastiskt att se hur allt börjar grönska och jag har drivit upp massor av smarriga grönsaker som ska få komma ut i trädgården så fort kölden släppt taget.

Jag vill verkligen fortsätta berätta om Björkhäll och visa att det går att leva så här. Enkelt, tillsammans med sina vänner i ett litet torp i skogen. Jag tror kanske jag bara får släppa tanken att det jag visar upp eller skriver inte är perfekt. Det var ju ändå meningen från början att skriva om resan vi göra, framstegen och det fina. Men jag ska även visa det fula, det ogjorda och det som inte blev som vi tänkt oss.

Nu är våren här på Björkhäll och jag är tillbaka på bloggen igen.
Kärlek/ Johanna

img_2833
Mitt och E´s sovrum. Reglat ut väggarna och isolerat. Det ser fortfarande ut såhär.
Bastun! Den byggde vi sent i höstas av en bastuspis som en bekant skulle slänga, nära brädlappar och ett gammalt plåttak. Detta har varit vårt sätt att tvaga oss i vinter
Bastun! Den byggde vi sent i höstas av en bastuspis som en bekant skulle slänga, nära brädlappar och ett gammalt plåttak. Detta har varit vårt sätt att tvaga oss i vinter
Jag har odlat massor av tomater
Jag har odlat massor av tomater