Att bo i ett renoveringskaos..

Att bo i ett renoveringskaos..

Min kropp och själ är fortfarande kvar i sensommaren och den tidiga hösten. Det är verkligen svårt att greppa att vintern faktiskt är här igen. Det har gått så snabbt. Jag har någon slags föreställning att vi borde hunnit längre med renoveringarna och fixandet i Björkhäll under sommaren. Jag är ganska optimistisk över hur länge / kort saker tar att bygga. Sen stressar vi ju inte direkt här hemma med att bygga klart allt. Ibland kan jag bli lite trött över väl menade frågor om hur långt vi hunnit här hemma. Men försöker möta dessa frågor väldigt och förklara att vi tar det lugnt och metodiskt. Jag saknar dock väldigt mycket att ha ett sovrum! Det är klart att man skulle kunna sätta in stora insatser och bygga all vaken tid. Men det känns ju inte riktigt som det är meningen med Björkhäll och det enklare livet. Der blir klart nån gång. Det är bara en fråga om när. 

I veckan som varit har vi både fixat inne och ute. Vintern är snart här och det behövdes städas i trädgården. Skulle behöva bygga ramar kring landen och gräva några nya land. Men ärligt talat orkar jag inte det nu. Sparar det till i vår. 

Nu börjar en ny vecka och nya möjligheter. 

Vi hörs / Johanna

​​

Sparlåga 

Sparlåga 

Snart är hösten förbi och Björkhäll har varit höstsömnigt. Vi har pysslar här hemma men oj va sakta det går. Ingen av oss har haft jättemycket energi. Jag och E jobbar på att få ordning på vårt sovrum och parallellt jobbas det med köket. W och P har gjort en fin insats där.

Potatisen är upplockad för länge sen och jag har jobbat med att vinterstäda trädgården. Skörden blev bra i år. Jag gissar på 25-30 kg potatis. Sen en heldel betor och bönor. Jag är nöjd över första riktiga odlingssäsongen här. Nu är det dock endel förbättringar och ändringar som behöver göras.

Något som glädjen mig är att vi hittat galet mycket svamp i år. Förra säsongen letade jag mycket och länge. Men nu har vi hittat våra svampställen och jag tror vi har fått ihop 30 liter svamp totalt. 

Nu förbereder vi vintern i Björkhäll. 



Det är många speciallösningar man behöver göra när man gör sitt egenbyggda kök.

Vi hörs/ Johanna 

Ett steg närmre vår dröm

Ett steg närmre vår dröm

Reflektion

En ny förändring i mitt och E´s liv är att vi denna månad har tagit ännu ett steg i vårt downshiftande. Vi har båda gått ner från 100% till 80%. Vi är lediga samma dag i veckan och får alltså mer tid till varandra. Vi är också arbetsfria den dagen i veckan som ingen annan i kollektivet är det. Det är välbehövlig egentid. En sak som slagit mig är att jag fortfarande är lika trött efter fyra dagars lönearbete som efter fem dagars lönearbete. Det kan både ha med min långa pendling att göra men också bara det faktumet att jag blir mycket tröttare av att arbeta med något som kräver min fulla uppmärksamhet och engagemang. Jag jobbar som lärare och man ger väldigt mycket av sig själv. Det är svårt att hushålla på energin och tankekraften.

Nu när vi arbetat 80% en månad vet både jag och E att vi verkligen vill lönearbeta ännu mindre. Men en sak som jag vet många downshiftare brottas med är att ha den ekonomiska möjligheten. Jag har ju pratat om min och Es ekonomi förut i bloggen. Jag ska inte gå in på detalj nu men vi har bestämt oss för att lägga undan mer pengar till att betala av lånet, som är den största utgiften. Idag betalar vi av i den takt som lades upp med banken. De vill ju att vi ska betala av länge. Men det vill ju inte vi. Vi har ganska mycket utgifter idag pga av att vi håller på att bygga upp björkhäll. Det går åt en del till material och annat.
Men summa summarum. Vi kommer bli lite snålare och hålla lite mer i plånboken.

Vill ni ha konkreta exempel?
1: Vi har gått ur kyrkan.
2: Vi har sagt upp ett av två spotify konton (varför hade vi två?)
3: Bytt telefonabonnemang

Så, det jag och E behöver göra för att kunna ha råd med att gå ner mer i tjänst är att se över utgifterna och öka takten på avbetalningen. Det kanske inte är en snabb lösning som kommer lösa något just nu. Men vi hoppas att det inte är för många år bort.

Ju mer man smakar på den fria tiden desto mer suktar man efter den. 😉

Sommaren är här!

Sommaren är här!

Björkhäll har äntligen fått semester. I alla fall från våra lönearbeten. Vi fokuserar mycket på att få klart badrummet och köket just nu. Vi har kaklat badrummet nu och igår satte vi fogen. Nu ska bara mulltoan och annat porslin in i badrummet. Ska bli helt fantastiskt att äntligen få en toa inomhus. Vi har levt utan toa och dusch/tvättmöjligheter i över ett år nu. 

Trots att vi har mycket kvar att renovera i sommar så ska vi ju självklart också se till att få återhämtning och göra saker som får oss glada. Jag och E ska tillexempel ut och fjällvandra i slutet av sommaren. Det kommer nog bli helt underbart. Men fram tills dess blir det mycket tid hemma på gården. Jag har redan skördat en squash och massor av härlig broccoli. Det är så fint att få vila i allt jobb som gjort med odlingarna. Nu får man bröd för mödan. 

/ J.

Nu händer det grejer!

Nu händer det grejer!

Det är verkligen mycket som händer på gården. Vi har börjat sätta kakel i badrummet och det känns så himla roligt. Vi har ju levt utan badrum i ett år nu och det känns så nära nu. Bara några veckor till sen har Björkhäll äntligen ett badrum! Och varmt vatten. Det kommer vara så lyxigt. Förutom badrum och andra renoveringar så börjar alla plantor komma ut i trädgården. Idag åkte kronärtskockan ut samt purjolöken. Vi satte också ärtor. Det är mycket som är sent ute men det har ju faktiskt varit väldigt kallt här i Uppland. Ser framemot en sommar men badrum, varmvatten och skörd. 

Lilla ödelandet
Potatis under täckodling

När man hellre vill odla än att jobba. 

När man hellre vill odla än att jobba. 

Våren har verkligen dragit ut på din ankomst. Jag har massor av plantor som ska ut och potatis som ska sättas. Ska bli otroligt skönt med långhelg så jag får tid till att ordna det som ordnas ska. Jag var och besökte den lokala bonden för att få tag på halm för täckodlingen. Så nu har jag allt jag behöver. Det blir första året jag sätter mycket potatis. Ska bli spännande och se hur mycket avkastning man får då jag även ska täckodla den. Har inte haft möjlighet att ordna land så det blir potatis direkt på backen utan att gräva. Lite nervöst är det allt. Nu vill jag bara hem och prova. Men just nu är jag inlåst i en källarlokal och bakar kakor med barn. Visst, det är okej. Men det spritter i hela kroppen. Jag vill odla nu! 

Slösar vi pengar?

Slösar vi pengar?

Jag har funderat fram och tillbaka hur mycket jag och E skulle kunna gå ner i lönearbete. Att gå ner i arbetstid frigöra ju massor av fritid som man kan lägga på det man vill. Men självklart är det inte möjligt att gå ner hur mycket som helst. I dagsläget verkar det som om vi kan gå ner till ca 80% båda två. Eller 80% och 60%. Drömmen är ju att jobba 50-60% båda två. Men det är inte möjligt i dagsläget. Men vad skulle vi behöva göra för att komma dit är frågan. Det första är att se till att betala av vår del av Björkhäll. Om vi skulle jobba heltid och verkligen spara allt som går kan vi lösa det på 3-5 år. Men ingen av oss är direkt sugna på att göra på detta sätt. Varför inte? Vi är båda överens om att vi vill ha mer tid för varandra nu. För att ta hand om vårt förhållande, fritiden och gården. Att bränna ut sig är inte ett alternativ. Jag har inte kommit fram till riktigt än hur vi ska lägga upp det här med det ekonomiska. Lönarbetets inkomster ska ju precis det vi behöver och samtidigt kan amortera av lånet så sånabbt som möjligt. Vad man behöver är ju individuellt, men om man ser det ur ett leva-enkelt-perspektiv. Jag vill äga Björkhäll, att vara lånefri är viktigt för oss båda. Sen vill vi gärna ha en buffert i fall det skulle hända något. Om vi skulle bli sjuka eller om vi behöver laga något sort på gården. Så hur löser man dessa komplexa frågor. Jag vet inte. Kanske behöver man göra klart för sig själv vad man behöver och inte behöver här i livet. Framför allt vad man inte behöver.

Igår började jag med ett experiment för att stämma av mig själv. Något som både är otroligt skrämmande men ändå nyttigt. Jag har börjat skriva kassabok. Så jag har skrivit ner alla utgifter sedan förra lönen fram till idag och tänker göra det till slutet av månaden. Då får jag faktiskt svart på vitt vilka olika köp jag gör. Både jag och E tycker att vi inte köper några onödiga saker. Vi tycker att vi har bra koll på allt vi handlar. Vi köper nästan aldrig något nytt till oss själva. Jag tycker inte om konsumtions-idén och tänker alltid flera gånger innan jag köper grejer. Ja, vi har koll på att vi inte köper nya prylar, kläder mm. Vi är inte intresserade av sånt. Men alla andra utgifter då? Hur bra koll har vi egentligen på dessa?

I mitt experiment har jag redan hittat lite olika mönster. Till exempel så handlar vi oftast mat sporadiskt. När något är slut går vi till affären och köper smör, ost och sen dimper det ner något oplanerat. Detta gör att tillexempel matposten verkar vara större än vad vi trott. Vi lägger ju alltid undan en viss summa som vi tror att vi köper mat för. Men nu när man ser alla dessa småinköp så blir det mer än vi fatsikt trott. Här finns det hundralappar att spara in på! En annan sak som jag kan se är att vi har ganska dyra telefonabonnemang. Det är nog något jag kommer se över. Ingen av oss har någon avbetalning på telefonen men ändå blir det ganska dyrt varje månad.

Det är som sagt lite läskigt men nyttigt att föra detaljerad kassabok på varendaste lilla krona man lagt ut. Jag tror att det är först nu jag verkligen kan se hur vi ska kunna spara in på utgifterna och genom detta se möjligheterna att kunna gå ner mer i tjänst. För handen på hjärtat, vi har faktiskt råd att gå ner i arbetstid (om man vill) om man slutar med onödiga inköp.

 

/ Johanna

Med jord under naglarna

Med jord under naglarna

Innan jag börjar skriva om dagens eskapader måste jag meddela er att jag från och med idag, med hjälp av min smarta telefon (Jo jag har visst en sådan) skaffat mig en app som gör att jag kan skriva blogginlägg direkt från telefonen. Det är ganska smidigt då jag ofta fotar med den. Jag har en passion att fota med systemkamera men känner att det också blir en press att ta ”snygga” välkomponerade bilder då. Kanske jag kan lägga upp lite mer spontana inlägg med hjälp av den smarta telefonen.

Vilken underbar dag jag har haft idag! Varje millimeter av min kropp värker och jag är helt dammig. Började med att sätta ner några nya plantor jag köpt från plantagen. Fick ett presentkort där när jag fyllde år. Så nu finns det riddarsporre, höstflox, lavendel och gråtimjan i rabatten vid ladan. Hoppas den kombinationen blir bra. Jag anlade också en ny rabatt vid ladan där det växer en fin klematis. Lade massa sten runt om och satte även ner en ny bondpion. Det finns så enorme mycket sten här på gården så jag skulle kunna mura en mindre riddarborg. Efter det gick jag också lös på en annan rabatt vid huset som behövde grävs om och även den fick vacker sten runt sig. Ni förstår kanske nu varför jag är trött? Nu låter det som att jag är en otroligt driven person men idag har jag haft så galet med energi. Det kanske beror på att jobbveckan var lite kortare och att det hänt massa bra saker som jag inte kan avslöja riktigt än. 

Jag och E byggde också en tillfällig trappa av lastpallar upp till farstun idag också. Efter detta tilltag var jag helt slut. Nu är set dags att vila, dricka en öl och njuta av att dagen varit så fruktansvärt glad och energirik. 

Emil och katten Seto var också med ute
Grävde bort jord för att ställa dit pallar till en tillfällig trappa.
Kryddland
Lilla rabatten framför huset. Här ska det bli kryddor.
Chili är också med och hjälper till.
En liten selfie för det ska man väl ha på en blogg? 😉

Prestationsångest och tillbaka på banan igen!

Prestationsångest och tillbaka på banan igen!

Hej

Jag har haft väldigt svårt att motivera mig själv till att skriva på bloggen de senaste månaderna. Det är inte det att jag inte gillar att skriva här eller att jag inte gillar att dela med mig av vår resa på Björkhäll. Jag har försökt analysera vad mitt hinder varit. Jag vet inte säkert, men det kan bero på någon form av prestationsångest. Det finns mycket jag vill berätta om och mycket jag vill visa. Jag är ingen van bloggare och Björkhäll är inte någon idylliskt drömtorp där allt är perfekt. När jag läst flera bloggar i samma tema och där ser allt så perfekt ut. Vita drömska bilder på vackra gamla torpkök och fluffiga spetstyger. Jag menar inte att Björkhäll inte är pittoreskt och vackert. Men Björkhäll-livet är inte ett fluffigt moln. Inte än i alla fall.

Vintern har varit lång. Eftersom vi fortfarande är i renoveringsstadiet kan man säga att vi lever i byggkaos. Efter att vi rivit ut hela grunden förra sommaren så har vi ännu inte varmt vatten inne. Golven är fortfarande inte lagda och badrummet finns inte. Vi har gjort precis så man inte ska göra. Renoverar allt på en och samma gång. Vi hade inte mycket till val när hela grunden revs ut.

Jag trivs trots byggkaos, kallvatten och utedass så otroligt bra. Jag har nog aldrig känt mig så hemma någonstans i hela mitt liv. Min Björkhäll-familj är helt fantastisk och jag tror inte jag kunna gjort det här utan dem.

Livet känns lättare nu när våren äntligen är här. Det är fantastiskt att se hur allt börjar grönska och jag har drivit upp massor av smarriga grönsaker som ska få komma ut i trädgården så fort kölden släppt taget.

Jag vill verkligen fortsätta berätta om Björkhäll och visa att det går att leva så här. Enkelt, tillsammans med sina vänner i ett litet torp i skogen. Jag tror kanske jag bara får släppa tanken att det jag visar upp eller skriver inte är perfekt. Det var ju ändå meningen från början att skriva om resan vi göra, framstegen och det fina. Men jag ska även visa det fula, det ogjorda och det som inte blev som vi tänkt oss.

Nu är våren här på Björkhäll och jag är tillbaka på bloggen igen.
Kärlek/ Johanna

img_2833
Mitt och E´s sovrum. Reglat ut väggarna och isolerat. Det ser fortfarande ut såhär.
Bastun! Den byggde vi sent i höstas av en bastuspis som en bekant skulle slänga, nära brädlappar och ett gammalt plåttak. Detta har varit vårt sätt att tvaga oss i vinter
Bastun! Den byggde vi sent i höstas av en bastuspis som en bekant skulle slänga, nära brädlappar och ett gammalt plåttak. Detta har varit vårt sätt att tvaga oss i vinter
Jag har odlat massor av tomater
Jag har odlat massor av tomater
Överraskningar del 1

Överraskningar del 1

När man skaffar sig ett gammalt hus kommer det oftast överraskningar. I Björkhäll kom kanske fler än vad vi trott. Det är verkligen tur att vi har varandra. Om jag och min Emil skulle stått med det som behöver göras själva vet jag inte hur jag skulle orkat. I dagsläget har vi inget badrum, inget avlopp, inget riktigt kök som fungerar, kallt inomhus då det drar genom hålen i väggen och inget värmesystem. Som tur fungerar ju utedasset, duschen på jobbet och tvättmaskin hos vännerna.

Den första överraskningen vi hittade i Björkhäll var i början av sommaren. Då upptäckte vi en liten fläck i ena hörnet på golvet, i det rum som skulle bli Emils och mitt sovrum. Utan att ens tveka började vi riva upp golvet. Under det vackra trägolvet fann vi massor av sågspån(!!). Trägolvet vilade på rönta golvbjälkar som i sin tur låg på allt detta spån. Bjälkarna hade börjat återgå till naturens kretslopp. De förra ägarna hade sagt något om att golven var lite kalla. Det är inte så konstigt då spånet hade sjunkit ihop och det fanns en luftspalt på ca 20 cm mellan spån och trägolv. Efter mycket oro och en heldel efterforskningar, där vi frågade diverse experter från alla olika håll, bestämde vi oss för att gjuta en platta. Det finns mycket åsikter om vad man bör och inte bör göra i gamla hus men efter mycket om och men fick komfort gå före gamla byggnormer. Så, gjuta en platta fick det bli. Hur svårt kan det vara? Det är bara några steg bort fick vi höra.

Det enda vi behövde göra vara bara att: Få bort allt spån, fylla i makadam, lägga i alla avloppsrör, lägga på isolering, armering, golvvärmerör och sedan gjuta en platta. Lätt va?

Allt detta bestämde vi oss för att göra själva. Vi är ju ändå fyra personer och alla hade ju sommarledigt då. Allt man behöver är ju några spadar, skottkärror och folköl. Dock är inget är så enkelt som man tror, bara att gräva ut allt spån tog oss två månader. Efter utgrävningsarbetet fortsatte flera veckors arbete med att fylla igen grunden med singel, isolering, golvvärme och sedan gjuta en platta.

Detta är en av flera stora omfattande renoveringar som påbörjats. Eftersom grunden blev en sådan stor renovering då allt som stod på golven behövdes kastas ut gick inte riktigt planen ”ett-rum-i-taget”.

Allt detta jobb för att få leva ett enklare liv?
Som sagt, ibland blir det lite mer jobb än man tänkt sig.

 

Björkälls kök innan vi upptäckte överraskning nummer ett!
Björkälls kök innan vi upptäckte överraskning nummer ett!
Sovrummet när vi upptäck skadan!
Sovrummet när vi upptäck skadan!
Nu är alla fina brädgolv bortrivna och det är dags att gräva bort spånet. Det är ca 50 cm spån!
Nu är alla fina brädgolv bortrivna och det är dags att gräva bort spånet. Det är ca 50 cm spån!
Så hör rötna var samtliga bjälkar i grunden.
Så hör rötna var samtliga bjälkar i grunden.

img_4995Lite kass bild, men efter allt spån var utlagt passade vi på att byta alla gamla avloppsrör mot nya.

 

Fortsättning följer…